Utvecklingen på arbetsmarknaden har under hösten varit synnerligen dyster. Varslen har duggat tätt och många människor i flera orter har drabbats mycket hårt. Bara under oktober månad varslades 19 521 personer om uppsägning. Detta är den högsta siffran för en enskild månad på 15 år.
På grund av finanskrisen var regeringens budgetproposition för 2009 i praktiken överspelad redan när den lades på riksdagens bord i slutet av september. Den vilade på felaktiga antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Ekonomin i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet har sedan september bara fortsatt att utvecklas till det sämre. Svenskt Näringsliv, Konjunkturinstitutet, fackföreningsrörelsen och ekonomer har efterlyst och närmast vädjat att regeringen skall lägga fram ett stimulanspaket för att få fart på ekonomin. Regeringens försök att stabilisera finansmarknaderna och få igång kreditmarknaden räcker inte. Deras totala passivitet, och som det nästan förefaller, likgiltighet, inför att vidta åtgärder för att möta arbetslöshet och skapa jobb är slående.
Vänsterpartiet har därför tagit fram ett kraftfullt stimulanspaket för att motverka den snabbt stigande arbetslösheten och presenterar här en rad stimulansåtgärder och jobbsatsningar.
Vi satsar 2,4miljarder kronor extra 2008 och 16,3 2009. Budgetmotionen med anledning av extraordinär händelse består bland annat av 8 miljarder i konjunkturstöd till kommunsektorn och 300 miljoner kronor per år i två år i Kunskapslyft för unga.
# 1
Konjunkturstöd till kommunsektorn
Vänsterpartiet hars om enda parti föreslagit att de generella statsbidragen ska skrivas upp med 4,5 procent. Vi menar att en lägsta nivå för en ansvarsfull regering borde vara att de generella statsbidragen räknas upp utifrån pris- och löneutvecklingen.
I den rådande krisen krävs extraordinarie insatser för att kommunsektorn inte ska bidra till att förvärra lågkonjunkturen, genom att t.ex. investeringar inte blir av eller skjuts på framtiden. Snarare behövs investeringar tidigareläggas för att hålla igång ekonomin och skapa arbetstillfällen.

Under perioden 2002–2006 uppgick kommunernas och landstingens totala investeringsutgifter till drygt 167 miljarder kronor. Förutom investeringar i byggnader, t.ex. skolor och sjukhus, investerar kommuner och landsting även i infrastrukturen för el, vatten, fjärrvärme, vägar och bostäder.
Vänsterpartiet föreslår att ett konjunkturellt investeringsstöd införs under 2009. Vi avsätter därför 8 miljarder som medfinansiering till kommunsektorn. Stödet kan som mest uppgå till 20 procent av investeringskostnaden och ska omfatta en investering som tidigare läggs eller annars riskerar att bli uppskjuten.

# 2
Riksgälden en bank för kommunsektorn
Regeringen måste undersöka möjligheterna att via Riksgälden ordna en kreditfacilitet för kommunsektorn. Utlåningen bör ske till statslåneränta. Det skulle avlasta banksektorn och även möjliggöra för de kommuner som idag nekas lån via bankerna att få sina behövliga krediter.

# 3
Kunskapslyft för ungdomar
Enligt Arbetsförmedlingens prognos för 2009 kommer arbetslösheten framförallt att stiga bland ungdomar och utrikesfödda som är på väg in på arbetsmarknaden. Många unga riskerar också att bli arbetslösa när deras visstidsanställningar inte förlängs. De unga som löper allra störst risk att bli långvarigt arbetslösa och som har särskilt svårt att hitta ett jobb är de som inte klarat gymnasiet.
Vänsterpartiet avsätter 300 miljoner kronor per år i två år för en särskild utbildningssatsning – Kunskapslyft för unga – för långtidsarbetslösa unga som saknar gymnasieutbildning.
Vi vill även betona den ökade betydelsen av tidiga insatser när det gäller unga. Med anledning av utvecklingen på arbetsmarknaden bör regeringen ge Arbetsförmedlingen möjlighet att erbjuda ungdomar arbetsmarknadspolitiska åtgärder, inklusive den ovan nämnda utbildningsinsatsen i ett tidigt skede när det är motiverat. Arbetsförmedlingen bör också få i uppdrag att komma överens med kommuner, landsting och ideella organisationer om att öka antalet praktikplatser för unga med aktivitetsstöd inom ramen för Jobbgaranti för ungdomar.

# 4
SBAB en kostandspressare
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder under hösten för att stärka förtroenden på de finansiella marknaderna och i syfte att få ned räntorna och underlätta kapitalförsörjningen. Vänsterpartiet stödjer merparten av dessa, även om vi har vissa invändningar vad gäller delar av utformningen av förslagen. Men räntorna ligger fortfarande på oacceptabelt höga nivåer.
Staten borde vara en ansvarsfull bankägare och inse allvaret i situationen. Därför menar vi att regeringen borde ge SBAB i uppdrag att pressa bolånekostnaderna. Det skulle också sätta press på de övriga aktörerna på bolånemarknaden att sänka bolåneräntorna. Enligt en del bedömare försämras SBAB:s upplåningsvillkor av den osäkerhet som råder kring en eventuell utförsäljning. Denna osäkerhet skulle regeringen snabbt kunna sätta stopp för genom av avbryta försäljningsplanerna och istället tydliggöra att de avser att behålla banken och använda den för att pressa kostnaderna för bolånekunderna.

# 5
Medel och verktyg till samordningsledarna
För att förhindra varsel och uppsägningar bör staten erbjuda ekonomiskt stöd till fortbildning av anställda i branscher med tillfälligt sviktande orderingång. I enlighet med vad IF Metall har föreslagit bör de anställda som under en period inte behövs i produktionen beviljas studieledighet och de lokala parterna komma överens om vilken typ av studier som är lämpliga. Efter genomgångna studier återgår de anställda till sitt jobb. Företaget finansierar utbildningen och staten står för ersättning till de studerande i enlighet med ersättningen från a-kassan. Eventuell ersättning utöver a-kassenivå är en förhandlingsfråga mellan parterna.
Vi antar att utbildningarna har en genomsittlig längd på 6 veckor och att 25 000 personer omfattas i ett första skede. Det ger en utgift för staten på ca 600 miljoner kronor i utbildningsersättning. Ge dessa medel och verktyg till samordningsledarna.

# 6
ROT-avdrag
Antalet varsel inom byggsektorn har tredubblats på ett år. För att hindra att utvecklingen i branschen fortsätter i samma riktning, och samtidigt stimulera till underhåll av bostäder föreslår Vänsterpartiet att ett nytt ROT-avdrag införs. Åtgärden är tidsbegränsad och gäller under perioden 1 december 2008 – 31 december 2009.
Det förra ROT-avdraget tjänar som utgångspunkt: skattereduktion medges med 30 procent av kostnaden för byggtjänster. För småhus kan skattereduktionen uppgå till högst 10 500 kronor, för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kronor och för ett hyreshus kan skattereduktion uppgå till 20 000 kronor.
ROT-avdrag som syftar till miljöförbättrande åtgärder och energieffektivisering bör premieras särskilt.
Åtgärden beräknas kosta 3 miljarder kronor.

# 7
Riskkapital
För att skapa en hållbar tillväxt och fler jobb är tillgången till kapital av central betydelse. Historiskt har staten varit en viktig, i många fall helt dominerande, risktagare och därigenom medverkat till uppbyggnaden av dagens näringsliv. Givna exempel är samverkan mellan Ericsson och Televerket, SJ:s betydelse för Asea, eller den roll som Vattenfall har haft för teknisk och industriell utveckling.
Det är viktigt att Sverige, som ett litet land, även i framtiden kan vara med och utveckla ny teknik inom centrala tillväxtområden, inte minst inom energi- och miljöområdet.
I finanskrisens spår har företagens möjligheter att få tillgång till kapital kraftigt försämrats. Det är ett allvarligt hot mot att utveckla nya idéer, bärkraftiga företag och nya jobb. I ett läge där kapitalmarknaden inte längre fungerar eller vill ta sitt ansvar måste staten gripa in.
Såddfinansiering innebär att någon träder in med kapital och kompetens i det allra första skedet av en företagsstart när det ännu inte går att se om det finns säkra vinster att göra. Vänsterpartiet föreslår att en riskkapitalfond bildas genom en extra utdelning från Vattenfall på 5 mdr. Fonden skall administreras och styras av Innovationsbron

# 8
Återupprätta arbetslöshetsförsäkringen
För att rädda jobb, förhindra utslagning och stimulera efterfrågan är det viktigare än någonsin att satsa på en trygg arbetslöshetsförsäkring.
– Höj den högsta dagpenningen från 680 kronor per dag till 916 kronor per dag, och ersättningsnivån till 80 procent för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstödet under hela ersättningsperioden. Det skulle innebära att alla löntagare med inkomster upp till 25 200 kr per månad får 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet.
– Höj grundbeloppet, inför två färre karensdagar och återinför möjligheten för deltidsarbetslösa att stämpla i 300 dagar.
– Sänk egenavgiften kraftigt och återinför avdragsrätten för medlemskap i a-kassa och facklig organisation. Den ungefärliga kostnaden för medlemskap i en a-kassa landar med vårt förslag på ca 60-70 kronor i månaden. Sänkningen av egenavgiften är budgeterad från den 1 januari 2009, medan övriga förändringar beräknats från och med halvårsskiftet 2009.
Med anledning av den akuta situation de omfattande varslen orsakat tidigarelägger vi nu ovan nämnda förändringar från 1 juli 2009 till 1 januari 2009.

# 9
Fler yrkesinriktade utbildningar
KY-utbildningarna är flexibla, lokalt och regionalt förankrade och ska svara mot aktuella behov av arbetskraft. Vi föreslår totalt 3 125 KY-platser. Den totala kostnaden för denna expansion är 244 miljoner kronor varav kostnader för studiemedel inklusive pensionsavgifter är 96,5 miljoner kronor.
Inför också ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program där aktivitetsstöd kan erbjudas för ettåriga högskolestudier om det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Antalet platser i ett sådant program bör anpassas till arbetsmarknadens behov.
Trots den vikande konjunkturen finns det fortfarande bristyrken. Småföretagarbarometern anger att det största tillväxthindret för små företag är brist på kvalificerad arbetskraft. Arbetsförmedlingen bör snabbt kunna erbjuda utbildning i bristyrken till arbetssökande.

# 10
Extra utbetalning av barnbidrag
För att stärka köpkraften hos barnfamiljerna vill Vänsterpartiet göra en extra utbetalning av barnbidrag. Det innebär att alla barnfamiljer får 1 050 kronor extra per barn, där även studiebidraget till gymnasieungdomar omfattas. Vi avsätter 2,1 miljarder kronor för denna reform.
Dessutom bör de barnfamiljer som vid utbetalningen omfattas av att ekonomiskt bistånd kunna ta del av utbetalningen utan att det ekonomiska biståndet minskas. En åtgärd för att komma till rätta med detta är att barnbidraget undantas som beräkningsgrund för det ekonomiska biståndet.