Del 1 – Kommunens ekonomi och budget
Vänsterpartiet menar att den offentliga verksamheten, välfärden, finns till för medborgaren genom det samhällskontrakt som upprättats i enlighet med att var och en betalar skatt efter förmåga och får del av välfärden efter behov. Vänsterpartiet har en positiv syn på utförandet av den offentliga verksamheten och hyser tillit till att professionen utför det uppdrag som politiken ålagt dem att utföra. Politiken lägger budget i samråd med tjänstemän som lägger fram de ekonomiska förutsättningarna. Kommunen är en organisation, förvisso med flera olika enheter, men gränslös i sitt arbete gentemot varandra.
Därför menar vi:
Bort med avgifter i vård och omsorg
Använd en del av kommunens överskott till välfärden
Nej till new public management och interndebitering
Mer arbete i egen regi, mindre upphandling
Bort med avgifter i vård och omsorg
Välfärden är till för medborgarna och ska bekostas solidariskt av alla som kan. Vänsterpartiet höjer hellre den generella skatten än tar ut avgifter av den som är i behov av välfärdens stöd (från 2018 års nivå ser vi inget behov av att höja den kommunala skatten även om avgifter tas bort). Idag får den enskilde betala en del för nyttjandet av välfärden. Det är framförallt de människor i en svag ekonomisk situation som drabbas av dagens system och det vill vi ändra på. Avgifter för barnomsorg, äldreomsorg, hemsjukvård med mera, ska tas bort.
Använd en del av kommunens överskott till välfärden – att spara är inget självändamål
Under 1990-talets ekonomiska kris infördes en rekommendation om att stat, kommun och landsting skulle spara ungefär två procent av sin “vinst” varje år. Detta för att ha pengar om utgifterna ökade och skatteinkomsterna kanske minskade. Det här trodde man skulle inträffa ungefär år 2010. Att idag hålla fast vid målet om två procents överskott innebär att välfärden sakta urholkas.
Nej till new public management och interndebitering
Sveriges samtliga kommuner och landsting och statliga verksamheter präglas idag av en styrningsmodell som bygger på marknadsprinciper och som styrmekanism infördes system såsom interndebitering. Det innebar att de olika förvaltningarna och verksamheterna skulle förhålla sig till varandra som olika parter i en marknad. Behövs en tjänst i en förvaltning som utförs av en annan förvaltning, ska kostnad för denna tjänst beräknas, förhandlas och faktureras. Syftet med detta var för att synliggöra vad arbetet kostar och för att förhindra onödigt användande av personalresurser och slöseri med skatteintäkter. Som en konsekvens av denna modell har de olika förvaltningarna och enheterna isolerat sig, samarbete medför kostnader för den egna enheten och de försöker i så lång utsträckning som möjligt lösa alla uppgifter själva. Ur medborgarens perspektiv upplevs gränserna mellan kommunens olika verksamheter som vattentäta skott, risken att bollas fram och tillbaka mellan olika stolar, på grund av att kommunens verksamheter inte vet vem som ska ta den faktiska kostnaden för välfärdens tjänst, ökar markant. Systemet som var tänkt att skapa medvetenhet och effektivisering har lett till instängning, ineffektivitet och ett fjärmande från medborgaren.
De kostnader som administration av ‘internhandel’ innebär kan frigöras och dessa pengar kan istället förstärka de verksamheter som verkligen utför välfärden.
Mer arbete i egen regi, mindre upphandling
I spåren av new public management följer tron på att en marknadisering av kommunens olika verksamheter och uppdrag ska leda till lägre kostnader och ändå ge samma resultat. Därför har Falu kommun valt att istället för att själva utföra flera viktiga samhällsuppdrag upphandla dessa tjänster. Att en tjänst upphandlas betyder inte att det behöver bli billigare än vad det kostar att utföra arbetet genom egen förvaltning, det vinnande lägsta budet kan vara högre. Även om ett företag skulle lägga ett anbud som innebär lägre kostnad för Falu kommun, är riskerna överhängande att de inte förmår leva upp till de förväntningar som upphandlingen ställer. Vi har alltför många exempel som vittnar om just detta. Därför menar Vänsterpartiet att kommunen ska utföra den samhällsservice som krävs genom egen förvaltning. Det kan vara gatuunderhåll, plogning, skötsel av parker med mera.
Kommunen har även en mängd hel- och delägda kommunala bolag. I vissa fall kan det vara motiverat, som till exempel Kopparstaden AB. I de flesta fall är det enbart kosmetiska konstruktioner som genererar merkostnader genom både sin styrning och relation till Falu kommun. Lugnet i Falun AB är ett sådant företag som bäst hade införlivats under exempelvis Kultur- och fritidsnämndens verksamhet.
Vänsterpartiet menar att vi behöver göra en uppstädning bland kommunens olika bolag och införliva så många som möjligt under respektive nämnd eller styrelses ansvar och verksamhet.
Del 2 – Omvårdnad