Jens holm till gamla elverket i falun

EU parlamentarikern Jens Holm kommer till Falun och redogör för vänsterns politik i klimatfrågan
kött produktionen är ett allvarligt hot

Köttproduktion orsakar större utsläpp än transportsektorn Konsumtionen av kött ökar och ger redan nu större klimatpåverkan än världens alla transporter. En viktig orsak till detta är att det kött som västvärlden konsumerar ofta produceras med hjälp av importerat foder. Enligt en nyligen presenterad rapport från FN:s fackorgan för jordbruk, FAO, orsakar köttproduktionen större utsläpp av växthusgaser än transportsektorn. Globalt står boskapsuppfödningen för 18 procent av växthusgasutsläppen Dessutom ökar köttkonsumtionen med ökade inkomster och från år 2000 till 2050 beräknas köttproduktionen fördubblas. Olov Osmark, miljöansvarig på Swedish Meats, håller med om att utsläppen av växthusgaser vid köttproduktion är ett problem. – Man kan konstatera att växthusgasutsläppen är en realitet, något som vi måste arbeta med. Vi råder över kedjan från gården till grossisterna, men inte över primärproduktionen, säger han och menar att ansvaret främst ligger hos bönderna. Martin Saar, som arbetar med projektet Konsumera smartare och minska växthuseffekten på Stockholms miljöförvaltning, är inte förvånad över uppgifterna om köttets klimatpåverkan. – Det är inte några uppseendeväckande saker, men få har förstått sambanden och vad en global industriell matproduktion innebär. Saar pekar på att energin som används inom jordbruket och förädlingsindustrin i huvudsak kommer från olja. Hur denna energi ska ersättas när oljetillgångarna minskar och energipriset stiger blir en svår fråga – liksom de stora utsläppen av växthusgaser. Biobränslena kommer inte att räcka till, menar han. Enligt Naturvårdsverkets rapport Fakta om maten och miljön uppkommer den största miljöpåverkan av köttet vid foderproduktion och uppfödning. Kött från betande djur är därför i regel bättre ur miljösynpunkt än kött från djur som står inne och utfordras med importerat kraftfoder.

NÄSTAN 40% AV DJURFODRET INPORTERAS

I Sverige står djuren ofta inne i ladugårdar och utfordras. Och utöver vallfoder och spannmål används proteinfoder som till största delen importeras. Nästan 40 procent av svenskt foder är tillverkat utomlands och har importerats. Det framgår av Jordbruksverkets foderstatistik 2006. Enligt den statistiken importerades i fjol 986 000 ton foder, d v s 38,6 procent av fodret till svensk djurindustri. En del av fodret har transporterats långa sträckor med stor miljöbelastning, exempelvis sojan och palmkärnorna. Några exempel på importerat foder år 2006: Soja 292 000 ton Raps 200 000 ton Betsocker 158 000 ton Palmkärnor 122 000 ton Svensk djurindustri har en hel del kvar för att se till att svensk animalieproduktion blir mer lokal och hållbar – I Sverige och Europa importeras 75 procent av proteinfodret, berättar Jan Eksvärd på Lantbrukarnas riksförbund. Den soja som används som foder i Europa tillverkas till betydande del i Brasilien. Detta leder till att skogar avverkas i Amazonas för att ge plats åt sojaodlingarna. – Det blir ett dubbelt hot med avverkningarna och boskapsodlingen, säger Emil Schön på Miljöförbundet Jordens Vänner. Martin Saar menar att en orsak till användningen av importerat industriellt kraftfoder är att köttet måste produceras snabbt och billigt. Han drar en parallell till kroppsbyggare som bygger upp sina muskler med hjälp av anabola steroider. – I detta fall motsvaras pillren av sojaproteiner. Saar menar att stora delar av livsmedelsindustrin har ett systemfel i förhållande till våra behov. Jordbruksprodukterna vidareförädlas i många steg till hel- och halvfabrikat samt transporteras långa sträckor, vilket gör att de förlorar näring samt tappar i smak och lukt. Detta måste kompenseras genom tillsatser av smak- och aromförstärkande ämnen vilket i sin tur kräver energi och ger utsläpp. Detta gäller inte bara kött- och charkprodukter utan även mycket annat av det vi stoppar i oss. Jan Eksvärd ger en annan bild av det svenska jordbruket. Han pekar på att det svenska jordbruket beräknas minska sina utsläpp av växthusgaser med 9 procent mellan åren 1990 och 2010. Det innebär att det svenska jordbruket klarar sin del av den nationellt beslutade utsläppsminskningen på 4 procent. Eksvärd menar att det finns miljöfördelar med det svenska jordbruket: – Om man vill ta hänsyn kan man köpa kött från svenska djur, säger Eksvärd. Eksvärd berättar att utsläppsminskningen har åstadkommits främst genom bättre hantering av djurens gödsel och genom minskat antal djur. I utsläppssiffrorna ingår dock bara utsläpp inom landet och inte utsläpp under hela livscykeln för importerade produkter. I grunden beror livsmedelssektorns miljöpåverkan på våra matvanor. Martin Saar menar att vi måste göra det medvetna valet att äta längre ned i näringskedjan. I stället för köttdjur som fötts upp på importerad soja och fiskmjöl kan man äta vegetariska proteiner som sojaprodukter, ärter, bönor och linser. – Du kan börja med någon vegetarisk måltid per vecka. När min son var 14 år kom han och sade att han blivit vegetarian. Det var bara att sätta sig ner och lära sig. Vi har fått bättre mathållning tack vare att han blev vegetarian. Nu varvar vi veckans måltider och äter betydligt mindre kött och då lokalt och ekologiskt eller vilt. Emil Schön på Miljöförbundet Jordens Vänner menar att det finns en stor potential att minska miljöpåverkan av den mat vi äter. – Vi förespråkar inte att man ska sluta att äta kött. Men vi kan äta mer närodlat och mer Krav-odlat. Den största vinsten ligger i att äta mindre kött och ost – för dem handlar det om att för varje energienhet man får ut måste man stoppa in ungefär tio gånger så mycket vegetabilier. Nyheter – Livsmedelsverket tar hänsyn till matens miljöpåverkan 2007-09-25 – Men nyheten har inte fallit i god jord hos alla. Ytterligare en studie visar på köttindustrins negativa påverkan på klimatet. Ett japanskt forskarlag vid National Institute of Livestock and Grassland Science har mätt klimatpåverkan vid nötköttsproduktion. Man undersökte även andra effekter av köttindustrin, i form av övergödning, vattenförsurning och energiåtgång. I samband med att med att nyheten om den nya studien släpptes rapporterade medierna att svenska Livsmedelsverket kommer att se över sina kostråd och förespråka minskad köttkonsumtion. – Eftersom vi vet att maten bidrar till miljöförstöringen är det ju viktigt att vi även ger råd om hur man kan äta för att påverka miljön så lite som möjligt, sa Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket, till Sveriges Radios ekoredaktion. Nyheten orsakade en smärre storm på dagstidningarnas ledarredaktioner. Expressen skrev om verkets slutsatser att "det är någonting alldeles galet här", Norrbottens-Kuriren ansåg att det skulle vara "en katastrof att lyda verkets råd" och Östersunds-Posten talade om Livsmedelsverkets "hjärnsläpp" och "skrämselpropaganda". När Djurens Rätt senare ringer upp Livsmedelsverket vill flera medarbetare tona ned omfattningen av översynen av kostråden. – Kostråden revideras kontinuerligt. Det nya är att vi kommer ta kostens miljöaspekter i beaktande, säger Rickard Bjerselius, enhetschef på Livsmedelsverkets toxikologiska enhet. Kommer ni att rekommendera minskad köttkonsumtion? – Det är det alldeles för tidigt att säga än, säger Rickard Bjerselius. Artikeln har tidigare varit publicerad i Djurens Rätt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *