Förorenat vatten skördar liv

Drygt en miljard människor lever i djup fattigdom. Lika många saknar tillgång till rent vatten.


 

 
Orent vatten skördar många liv 
 
Drygt en miljard människor lever i djup fattigdom. Lika många saknar tillgång till rent vatten. Ännu fler saknar ordentliga toaletter. Siffrorna är hämtade från FN-organet UNDP:s årliga rapport.
 
I Afrika söder om Sahara är situationen värst. I storstäder som Nairobi eller Lagos lever stora delar av befolkningen i slumområden där det saknas system för vatten och avlopp. Bristen på toaletter gör att människor använder hink för att sedan tömma avföringen i plastpåsar som kastas på närmsta soptipp. När regnet kommer sprider sig sjukdomarna: diarréer, kolera, tyfus tar livet av tusen och åter tusen människor.
    UNDP skriver i sin rapport att fler liv skördas i denna tysta vatten- och sanitetskris än vad vapen skördar i krig. Man beräknar att närmare två miljoner barn om året dör i diarréer som beror på dåligt vatten.
    Den globala vattenkrisen beskrivs i rapporten som en politisk kris, och man betonar att problemen har sina rötter i fattigdom och maktlöshet, inte att det skulle vara brist på vatten i en rent fysisk mening.
    I Kenya satsar regeringen till exempel avsevärt mycket mer pengar på militära utgifter än på vatten- och avloppsfrågor. I Etiopien är militärbudgeten 10 gånger större än VA-budgeten, i Pakistan är den 47 gånger större.
    Men det är handlar inte bara om problem inom respektive u-land. Enligt UNDP borde biståndet från Europa och USA i högre grad satsas på just vatten och sanitet.
    En fördubbling av just denna typ av bistånd skulle inte vara så dyr men skulle ge mycket positiva effekter. De allra fattigaste skulle gynnas, och det skulle ha en klar jämställdhetsprofil eftersom det är kvinnorna som hämtar vatten och sköter hushållen. Dessutom är vattenfrågorna viktiga när det gäller att nå FN:s millenniemål om halverad världsfattigdom till år 2015.
    I rapporten kritiseras såväl privat som offentligt finansierad vattenförsörjning. Nittiotalets privatiseringar av vattenbolag har på sina håll resulterat i höga vattenpriser som gjort att den fattigaste delen av befolkningen inte har haft råd med rent vatten. Offentligt ägd vattenförsörjning har å andra sidan ibland visat sig vara ineffektiv. Fritt eller billigt vatten leder på sina håll till slöseri med knappa vattenresurser. Prismekanismerna måste användas mer medvetet för att minska slöseriet med vatten.
    UNDP-rapporten handlar inte bara om vatten och sanitet. Den innehåller som vanligt statistik över världens alla länder och hur de utvecklas. UNDP:s Human Development report redovisar till skillnad från många andra årsböcker inte bara ekonomisk utveckling mätt med BNP-måttet. Man väger också in förväntad livslängd och läskunnighet i ett index. På så vis får man fram ett bredare mått på ”mänsklig utveckling”.
 
Mats Deurell 
 
 
Några siffror ur UNDP-rapporten som belyser vattenproblemet
    1,1 miljarder människor har inte tillgång till rent vatten (15 procent av världens befolkning). I Afrika saknar 45 procent av människorna tillgång till rent vatten. I Asien saknar 15-20 procent av människorna tillgång till rent vatten.
    2,6 miljarder människor har inte tillgång till grundläggande sanitet (40 procent av jordens befolkning). Varje år beräknas 1,8 miljoner barn dö i diarréer som skulle kunna förebyggas med rent vatten och ordentliga toaletter.
    Vid FN-konferensen i Johannesburg år 2000 enades världens politiska ledare kring målet att fattigdomen i världen ska halveras till år 2015. Två av delmålen är att lösa bristen på vatten och sanitet. I Asien där den ekonomiska utvecklingen är snabb är prognoserna positiva, men i Afrika och Mellanöstern kommer målen inte att nås.
    Några siffror ur UNDP-rapporten som belyser klyftorna mellan rika och fattiga i världen. En jämförelse mellan Sverige som är världens 5:e mest välmående land och Niger som ligger på plats 177.
    I Sverige är medellivslängden 80 år. I Niger är den 44 år
    I Sverige är läskunnigheten 100%. I Niger är den 29%.
    I Sverige är BNP per capita 29 000 dollar. I Niger är den 780 dollar.
 
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *