I valet 2010 vann de rödgröna partierna kommunvalet i Falun, tack vare ökat väljarstöd för Vänsterpartiet. Jag hade då äran att få vara en av vänsterns förhandlingspersoner. Några månader senare blev jag även vald till ordförande för Skolnämnden i Falun.

(V)i hade länge kämpat för lägre arvoden till heltidspolitiker, stopp på utförsäljningar av hyreslägenheter och investeringar i billiga hyresrätter. Mindre barngrupper och högre personaltäthet i förskolan, bättre villkor för de anställda i äldreomsorgen och skolan, stopp på vinstjakt av våra välfärdsverksamheter och mycket mer. Vissa av dessa frågor var vi relativt överens om, andra inte. Även om vi inte hann uträtta all vår politik så var det tydligt att när vänstern är med och styr så blir det större satsningar på våra barn, elever, anställda och alla andra kommunmedborgare. Vi ställer inte människor i behov av samhällets stöd emot varandra.

(V)i öppnade upp Västra Skolan och hindrade att byggnaden togs över av riskkapitalister. (V)i utökade antalet förskoleavdelningar. (V)i hindrade en nedläggning av delar av det estetiska programmet samt nedläggning av byskolor. (V)i ifrågasatte kommunens interndebitering som all personal fått se de negativa konsekvenserna utav.

Det som förvånade oss var när våra samarbetspartier kallade oss till ett möte i slutet av 2012 för att ställa ett ultimatum: ”Antingen går ni med på budgetförslaget eller så får ni inte längre sitta i majoriteten.”. Budgetförslaget innebar hundratals miljoner kr extra till Skid-VM och för liten budget till förskolan, skolan och äldreomsorgen. Helt plötsligt var inte överenskommelserna värda något. Våra medlemmar beslutade självklart att vi inte går med på nedskärningspolitiken. Vi blev därmed utslängda ur majoriteten.

Några månader senare fick jag höra av kommunalråden att det var jobbigt med en skolnämndsordförande som ”ska tycka annorlunda hela tiden”. Medan jag befann mig på besök i våra förskolor och skolor under flera månaders tid, får att få mig en bättre uppfattning om läget, fick jag kritik av ledande politiker för att inte vara en traditionell politiker som sitter på kontoret dagarna i ända. De påstod att uppdraget missköttes, utan några som helst belägg. Samtidigt förhandlade S och Mp med högerpartierna om att avsätta oss från ordförandeposten i just skolnämnden. Deras officiella berättelse utåt sades handla om ekonomin, men i själva verket handlade det om ett fult maktspel där det ansågs vara jobbigt med ett parti och politiska företrädare som stod upp för vår kommuns skolor, elever och personal. Därtill ska vi ställa oss frågan om kommunens kortsiktiga budgetar ens är tillräckliga, med tanke på att personalen går på knäna. Beslutet att lägga ner Haraldsbogymnasiet där Vänsterpartiet som enda parti motsatte sig var också ett tecken på kortsiktigheten.

Nu har det gått ett antal år sedan detta hände. Socialdemokraterna samarbetade med högerpartier vars politik var av en annan karaktär, precis som i riksdagen, tills de förlorade makten i senaste valet.

Trots deras svek var det inte vi i Vänsterpartiet som valde att avbryta samarbetet, sossarna tog det beslutet helt själva och vi är återigen beredda att samarbeta om politiken är den rätta.

2010 hade vi 4,8%. I senaste valet fick vi 9%. Men för att bygga upp ett Falun för alla och sätta press på socialdemokratin att samarbeta vänsterut så behöver vi växa ytterligare. Jag hoppas därför på stort valdeltagande och ett ökat stöd för vänstern.

Låt jämlikheten och miljöfrågorna stå i fokus. Endast så kan vi motverka skolsegregation, för stora ekonomiska klyftor, bostadsbristen och vår tids ödesfråga som är klimatet. Endast så kan vi öka jämställdheten och stå upp emot rasismen. Endast så kan vi föra en politik för oss alla, inte bara för några få.

Uppdaterades: 17 apr 2019